|
PageViews:
|
UniqueVisitors:
|
|
|
|
HTML opprettet av GED2HTML v3.6 den 11.07.2021. Inneholder 85025 personer og 28499 familier. .
_Anders STILIANDER ____________
|
_Jonas ANDERSSON STILLANDER _________|
| (1716 - 1784) m 1743 |
| |_______________________________
|
_Anders STILLANDER ______|
| (1746 - 1812) m 1776 |
| | _Erik DAVIDSSON _______________+
| | | (1667 - 1738) m 1717
| |_Catarina ERICHSD. CHORE ____________|
| (1722 - 1796) m 1743 |
| |_Margaretha JOHANSD. CHORE ____+
| (1686 - 1760) m 1717
|
|--Fredrik ANDERSSEN STELLANDER
| (1791 - 1835)
| _Nils MICKELSSON KRÖGER _______+
| | (1679 - 1753) m 1708
| _Mikall NILSSON KRÖGER ______________|
| | (1710 - 1770) m 1736 |
| | |_Magdalena NILSD. WARG ________+
| | (.... - 1724) m 1708
|_Gjertrud Sophia KRÖGER _|
(1746 - 1794) m 1776 |
| _Henrik (ANUNDSSON) CURTELIUS _+
| | (1683 - 1767) m 1716
|_Brita Kristina HENRIKSD. CURTILIUS _|
(1716 - 1792) m 1736 |
|_??? ??? ______________________
m 1716
[38687]
Bosted: Fjeldet, Lavangen.
Kilde: Emil Grym: Från Tornedalen til Nord-Norge;
Fredrik Andersson2 Stellander (Gjertrud1Kröger) born 15 Apr 1791 at Pajala;
married Berit Hansdatter 24 Sep 1817 at Fjellet; died 2 Apr 1835 at Norway at
age 43.
He Census Lavangen 1825: Fjeldet Matr.nr 51 Fredrik Andersen f. 1791, 34 year,
wife Berith Hansdatter f. 1789 36 year. Barn: Ingeborg Anna, f. 1 mai 1818
Hanna Petrika, f. 12 aug 1820 Gertrue Sofia, f. 23 apr 1823 **In a list from
1811 over males, Lapps brought from Sweden and sold in Lavangen to: Daniel J
ohanson, 55 year and he was married to the widowed woman Sara Jacobsdatter. we
can find: *Fredrik Andersen, 18 år.' *Fredrik confirmed 3 nov 1811 in Ibestad,
as no 5 in a line of 22.
Children of Fredrik Andersson2 Stellander and Berit Hansdatter all born at
Fjellet.
------------------------------------------------------------------------
Slafhandel på Scandinavien eller en egendomlig form av barnemigration
Man bedriver ännu i vår tid köpenskap med kvinnor och barn, och bonder är
livegna här och var i världen, ehuru verklig människohandel mer och mer hailer
pa aft försvinna. Representanter for 30 nationer samlades 1956 i Geneve for aft
utarbeta tillägg till gallande internatio-nella bestämmelser rOrande fOrbud mot
och fOrhindrande av varje at-gärd som paminner om människohandei.
Representanterna har utar-betat en ny Overenskommelse, som förbjuder alla
eventuellt fOrekom-mande rester av slaveri och livegenskap och all slags handel
med kvin-nor och barn.
Sommaren 1958 omtalades i den svenska dagspressen, aft svenska barn är
eftertraktade av utlanningar. Ett stort antal amerikanska for-äldrar har under
de senaste åren breviedes eller personligen uppvaktat de svenska myndigheterna
med begaran aft få adoptera svenska barn. Aven fran Storbritannien och
Frankrike har familjer, som önskat adop-tera svenska barn, anmält sig.
I cirkulär till landets barnavårdsnämnder bar Kungl. Socialstyrelsen bestämt
sagt ifran, aft de inte skall tillstyrka adoption av barn i Ut-landet. En
amerikansk fru nekades visum fOr en svensk baby. Social-styrelsen anser det
inte lampligt, aft utlanningar bara kommer bit och hämtar barn, sedan de fått
föräldrarnas eller vårdnadsbavarens medgi-vande. När barnet har gifta
fOräldrar, kan visserligen barnavârdsnàmn-den inte hindra adoptionen, men denna
skall först godkannas av Kungi. Maj :t.
Men om barnet redan fått följa med blivande adoptivfOraldrar till utiandet, kan
det vara besvärligt fOr Kungi. Maj :t aft saga nej till adoptionen med hansyn
till de problem, som uppstar dâ barnet skall aterfora.s till Sverige.
Socialstyrelsen framhaller, aft det inte f inns nagon anledning fOr svenska
fOräldrar aft lämna sina barn till utländska fOräldrar, om vilka man kanske vet
ytterst litet. Det finns ju många svenska hem, som vil ha adoptivbarn. Dessa
hem väljs ut först efter noggrann kontroll ge-nom barnavårdsmyndigheterna. Ar
1957 adopterades c:a 3000 barn av svenska föräldrar, och det râder ingcn brist
pa adoptivhem.
Dessa händelser bekräftar sinningen i det gamla påståendet aft det inte finns
nagonting nytt under solen. Ailting upprepas, och i de-ta sammanhang kan det
vara pa sin plats att pâminna om den barn-handel, som lapparna under 1700-talet
och till lângt in pa 1800-talet bedrivit i v~ravåra nordliga bygder, dâ de
förmedlade fosterbarn fran norra Sverige och norra Finland till bonder och
fiskare i Nord-Norge
någon gang âr 1927 berättadc en gammal man i Vettasj:irvi by i Gällivare
sockcn. hur en liten flicka i hans barndom på 1860-talet blev said av sina
fOräldrar till lapparna, som skulle föra flickan till Norge och där skalfa
henne ett präktig fosterhem. Flickan var sir farfars ögonsten, och han råkade
vara ute vid lapparnas besök i hem-met, dâ föräldrarna lämnade if ifrån sig
flickan och mottog en ersättning ùpå 5: - riksdaler. Omtalas bOr, att hemmet
var fattigt och att nOden var stor och att fOrãldrarna på detta sitt ville
rädda den lilla flickan fran svältdöden
Författaren till dessa rader besökte ofta åldringen som kunde be-rätta mycket
om gångda tiders händelser. Gärna berättade han om de svåra missvaxtåren på
1860-talet, och bildlikt talat började bekant-skapen med åldringen påminna om
Runebergs bekantskap med fan-rik Stål Mitt intresse for den egna bygdens
historia väcktes på den tiden.
Jag var ung, och jag ville också höra mera, och Aapon-Pieti berät-tade gärna
och han kunde berätta.
Allt annat var bra med åldringens berättande, tyckte jag, men jag hade aldrig
tidigare hört talas om att man sålde människor på detta sätt, och jag ställde
mig tvivlande inför gubbens uppgifter om flicke-barnet. Jag har alitid kommit
ihag hans berättelse om Elli-Marja.
Under årens gång bar jag varit i tillfäile aft studera den litteratur, som
skildrar människornas liv och leverne i gången tid i våra nord-liga bygder, och
jag bar därvid fått bekräftelse på att den gamle man-nens berättelse om flickan
ingalunda var en fantasiprodukt eller det enda fall av barnhandel, som
förekommit i norra Sverige och norra Finland. Sådan handel bar förekommit i
stor omfattning under 1700-talet och till långt in på 1800-talet, och den ökade
ailtid efter miss-växter med åtföljande hungersnod.
Redan Ar 1735 klagades det från Jukkasjärvi over att befolknings-antalet till
följd av nöden höll på att minska. En ytterligare bidra-gande orsak till
minskningen var det förhållande aft flyttlapparna på sina årliga vandringar tog
med sig många barn till Norge och sålde dem där.
Även från andra håll omtalades, hur lapparna på sina vandringai genom
fjällvärlden förmedlade fosterbarn till norska bönder och fis-kare vid Ishavets
kuster. Denna förmedling av fosterbarn kunde hand-has av affärsidkare med mer
eller mindre tviveiaktigt anseende, och det var kanske deras verksamhet, som
gjorde att de norska myndig-heterna började intressera sig för saken, då de
ansåg verksamheten upprörande och ville stävja den.
Prosten Gunnar Berg i Ibbestad i Norge har under åren 1810-1814 i sin kyrko-
och konceptbok fört anteckningar, som på ett tydligt sätt kastar ljus Over
nämnda barnhandel.
Bl. a. har ban antecknat följande
Bland konfirmerade 7:e sönd. e. Trin 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige
av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter, som bägge är döda Sålt av
lapparna till D. B. i Lavangsnes, hos vilken han är uppfostrad. Han läser
oklanderligt i bok, kan läroboken nogor lunda, är icke oeftertänksam. Alder: på
19:e året
Den 21 sönd. e. Trin. konfirmerades Johanncs Pedersen född efter hans
uppgivande i Svcrigc av fadern Peder odi modern Elen Deras föräldras namn vet
han inte Ar köpt av I. B. i Fj ordbo tn Läser täm hgen väl i bok, kan läroboken
måttligt Skall vara 20 år
Samma dag konfirmerades Maria I Henriksd ter. född i Köpt for en ko av E. H. i
M. U hos honom Läser nâgor-lunda i hok. Enfaldig och bristfäl l i kunskaper 1 9
år
Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och
modern Anna. Deras föräldrars namn vet han inte. Bor i Ballo. KOpt för 5
riksdalar av O. J. i Flövet hos vilkcn han är uppfostrad Läser måttlig i bok,
kan lärohoken mycket mått ligt skall vara omkring 23 år
A lla helgons söndag 181 3 konfirmerades Eva Johansdotter SkårVik, född i Sv
erige varifrin hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H. Skårvik efter
vilken hon kallar sig Johmsdotter Hennesföräldrars namn är såväl henne sorn
fodterföräldrarna obekant HonI:iscr gott i hok men är annars måttligt upplyst.
Skall vara omkring20 år
Vidare konfirmerades samma dag Bent Adamsdotter år gammal kopt av R. T. i
Bougen. Född i Svenigc. Fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok
men besitter i övrigt måttlig kunnskap Skall vara 21 år
2 1 söndagen c. Trin. konfirmerades Anders ( Olsen född i Sverige Köpt av Inger
M. Faderns namn Ole, moderns namn vet hon inte. Skall vara omk ring 2 1 år
Vid are Henrik Henniksen. född i Sve rige Fadern Henrik och mo dcrn Berit mcr
vet han inte urn dern. Köpt för en ko av O A. i Gam-vik Läser skapligt ct .
Omkring 22 år gammal
FOrutorn dessa åtta om vilka det uttryckligen angives att de är sålda eller
kopta även med angivende av priset fanns bland de konfirme rade en hel del som
var fudda i Sverige men uppväxta Norge. San nolikt har de kommit till Norge på
samma sätt som de nämda även om Jet inte stAr något angivet I kyrkhoken.
Prosten Gunnar Berg i Ibbestad började sin aktion mot barnhan-dein med en
skrivclsc till amtstyrelsen den 8 mars 1812.
I skrivelsen omtalar han, att en man vid namn P. B. i Fj rdbotn for ungefär
trenne år sedan kOpt en gosse av en svensk lapp Sedan gossen en tid vistats hos
k ùøparen horjadc han öva tjuveri och Ii blev jagad på dörrcn. Bemälte yngling
vandrade sedan omkring i bygden
och fortsatte med sin oart. Därpå blev han av tvenne man ford tillbaka till
köparen for aft denne skulle ta hand om honom, till dess han finge honom
transporterad tilibaka till Sverige. Men koparen vägrade aft mottaga gossen och
menade, aft fattigkassan kunde sörja för hans Un-derhâll. For aft sätta stopp
for gossens kringflackande förmådde man skolläraren Sven Christensen aft ta
hand om honom Over vintern for en summa av 10 riksdaler.
'Det kan inte vara mer an rättvist att P. B., som har infört denna vanartade
gosse till socknen, ersätter dessa 10 riksdaler. Då man kan antaga, aft han
inte godvilligt kan förmås därtill, nùdgas jag aft rap-portera saken till
amtets ledning för aft där matte vidtagas £tgarder aft nämnde P. B. åläggas aft
erlägga överenskomna 10 riksdaler fOr gossens underhâll.
Ungefar vid samma tid har I. I. i Larvig här i socknen också köpt en gosse av
en svensk lapp. Ocks& denne gosse har blivit utkOrd pa grund av tjuveri. Jag
har anmodat koparen aft ta hand om gossen, vilket han vägrade. Jag har tvenne
ganger uppmanat gossen aft upp-söka sin husbonde, men det har han inte gjort. I
stället gar han fran gkd till gard och begâr tjuverier. Ortens folk ar nu på
vinterfiske, och det finns ingen möjlighet aft få honom inhyst hos någon Då jag
inte vet, om det ar drängens eller husbondens fel, aft han driver om-kring, tar
jag mig friheten föreslâ, att I. I. anmodas aft ta hand om gossen och ombesörja
aft han kommer tillbaka till Sverige.
Det yore Onskvart, att det sattes gräns för dessa rykten om man-niskohandel, i
synnerhet i vår tid då man inte har behov av att köpa föräldralösa barn eller
stjäla dem fran ett annat kungarike."
Så langt prosten Gunnar Berg. -Uppenbarligen är ingendera
yngligen identisk med nagon av de nämnda konfirmanderna. Det har berättats, att
den sistnämnda yng-lingen fick eft sorgligt slut. Hans lik hittades pa
havsstranden, och senare kom det i dagen, aft han mördats av sin förre
husbonde.
Handeln med barn synes ha fått en knack omkring år 1814. Prosten Berg, som
förde noggranna anteckningar om sin socken Ibbestad ända till sin död ar 1828,
har inte antecknat nagot mera om barnhandeln. Mycket möjligt är aft handein
Overgick till smyghandel. På 1830-talet patalas barnhandeln igen.
I skrivelse fran Finnmarkens axntstyrelse den 29 juli 1837 till läns-styrelsen
i Norrbottens län förväntas hj alp av länsstyrelsen nar det galler att stavja
den trafik som bestar i aft svenska och ryska lappar medför sma barn, som de
oförsynt utbjuder till salu. Amtstyrelsen har
64
efter undersökning av saken kommit till det resultatet, aft sadana barn blivit
an stulna, an köpta. De fiesta uppges härstamma från Jukkas-järvi socken.
På den tiden hade prosten Lars Levi Laestadius i Karesuan'do skri-vit en serie
tidningsartiklar i tidningen Norrlandsposten som en av-handling om
kommunikationerna emellan norra Sverige och Norra Norge, och i en artikel bade
ban namnt, aft en del barn från Sverige fOrts Over till Norge, där de mottagits
som fosterbarn i familjer som behOvt arbetskraft. Han viii icke anse denna
trafik sâsom nagot brotts-ligt. Hela denna handel är snarare att betrakta som
ett barmhartighets-verk. Fattiga föräidrar iämnar barnen till lapparn, vilka
vid fram-komsten till Norge överlämnar barnen till välvilliga människor och av
dem erhåller en blygsam ersättning fOr sina besvär med transporten. Han anser
utvandringen vara till lycka fOr barnen som vanligen hani-nar i goda hem i
Norge.
I nr 80 av tidningen Aftonbladet for ar 1838 redogöres for ären-det under
rubriken: "Slafhandel på Scandinavien".
Det blev en livlig diskussion i tidningarna om "Slafhandeln på Scandinavien".
På begäran av tidningen Nya Norriandsposten lämnar prosten L. L. Laestadius den
31 december 1838 ytterligare upplysningar i ärendet och anser att saken
Overdrivits, när man talar om slavhandel. Föräld-rarna själva har i sin nod
bjudit ut sina barn åt lapparna for aft få dem transporterade till Norge.
Lapparna har försökt fâ barnen place-rade i goda hem. Den gottgörelse de begärt
av barnets blivande fos-terföräldrar for klädsel och föda under färden och for
transporten Overstiger troligen inte den betalning föräldrarna sj älva skulle
erlagga, därest de skulle ha pengar att betala med. Barnen har varit i åldern
3-10 år Flyttningsfärden kan ta ända till 3 mânader. Den norske mottagaren
betalar 3-i 5 riksdaler, en ko eller ett par tunnor mjöl for barnet. Han hade
erfarit, aft lapparna "visat barnen all faderlig omsorg".
Länsstyrelsen i Norrbottens län infordrade yttrande i arendet fran
prästerskapet i Karesuando och Jukkasjárvi. Fran bägge hallen yrkas, att
iansstyreisen inte bör fästa något avseende vid de synpunkter de norska
myndigheterna anlagt pa denna trafik. "Slavhandeln" bör an-ses såsom ett
barmhärtighetsverk.
Amtstyrelsens skrivelse fOranledde inga ytterligare âtgarder från
länsstyrelsens sida, och länsstyrelsen fOrbjod inte lapparna aLt föra barn till
Norge.
De norska myndigheterna sag alivarligare på problemet med för-
medling av fosterbarn från Sverige. Visserligen hade saken sin natur-liga
forklaring, namligen den aft brödet bade i Sveriges och Finlands nordliga delar
var knappt for landets barn och aft havet ovanför kö-len bjöd pa outtömliga
rikedomar. Dc visste ocksa, att jordbruket i Norge var mindre utsatt for frost
an i länderna söder om kölen. Pa nära hail hade man i Norge kunnat följa, hur
barnformedlingen gick till, och bade prästers och fogdars yttranden i arendet
gick ut pa aft verksamheten borde upphora.
I boken "Tre stammars mote" berattar den norske nomadläraren Carl Schöyen, aft
hans fader var född i Käymäjärvi by i Pajala socken. Som barn fördes han av
lapparna till Norge.
Hemmet var ett vanligt präktigt smâbrukarhem, men fadern dog och modern orkade
inte försörja barnaflocken. Hon råkade dessutom gifta om sig med en drinkare.
Garden förföll, och under de svara missväxterna i början på 1830-talet mâste
det ena barnet efter det andra skickas med lapparna till Norge. På nagra år var
hela syskon-skaran, gossarna Olof, Petter och Johan och flickorna Ellen oth
Anna Greta bortförda. Sist skickades SchOyens fader i väg, och han var då år
gamma!.
Aila flyftiappar sysslade inte med barnformedling. I nämnda bok och i
amtstyreisens skrivelse till länsstyrelsen angives lapparna Sarre-Per, bröderna
Gargo, bröderna Mango och Mikkel Hors som barn-handeins förnämsta
representanter. Alia var illa kända bade bland lappar och bofasta. Salunda bade
t. ex. Isak Gargo lyckats rymma un-dan ett adomt spöstraff och härav erhallit
namnet Gargo, som angi-ver, aft han var flykting.
Enligt de norska uppgifterna råkade manga barn ilia ut på resan. Man bar ocksa
talat om barnarov, och då fick vargen bära skulden for barnets försvinnande.
-
Schoyens fader såldes för en kanna brännvin. -Färdleden !angs Tome, Muonio och
Könkämä älvar syntes inte ha
anlitats fOr sadana handelsfärder i samma utsträckning som fardvagen uppför
Lainio ä!v till Gratangen, Lavangen och Bardu. Den munt-liga traditionens
berättelser om barnhandel härstammar fran trakterna kring denna senare färdväg
Tornea har nämnts som en utgangspunkt för en sådan resa, men nöden under
missvaxtaren i nedre Tornedalen blev aidrig sa svar som den blev i den övre
bygden.
Uppgifterna om barnhandein med Norge berör mest socknarna i norra Norrbotten.
De norska uppgifterna om handein är i många fall överdrivna.
Som allmänt omdöme kan sägas, aft de svenska och finska fosterbarnen
behandlades väl i Norge. De växte upp sâsom gårdens egna barn. Man kunde ha
köpt dem for några riksdaler en ko eller ett par getter, ett par tunnor mjöl
eller ett par kannor brännvin, men man behandlade dem inte som kreatur, och de
växte inte upp i träldom.
De främmande barnen anlitadcs i allmänhet till att valla kor och getter på
sommaren. En del fick sig präktiga fosterhem och upptogs sâsom gårdens barn. Då
de uppnått vuxen alder, hade de sin fulla frihet, men i fosterhemmet ville man
behálla dem tills de gjort rätt för sin uppfostran.
Barnemigrationen fran Tornedalen till Nord-Norge torde ha pågått ill slutet av
1800-talet.
Kilde: Emil Grym: Från Tornedalen til Nord-Norge;
Kilde:
Tore Amundsen
Brøholtskogen 7
3430 Spikkestad, Norway
[38686] Konfirmert: 3 Nov 1811, Ibestad.
| Sortert på "etternavn" | Sortert på fornavn | |
|
PageViews:
|
UniqueVisitors:
|
|
|
|